tisdag 14 januari 2014

Det är skillnad på ägg och ägg

Miljö- och djurperspektiven, som jag skrivit om i tidigare inlägg, är viktiga aspekter på äggproduktion. Men äggen ska ätas också. De ska smaka gott. Och eftersom vi faktiskt äter även med ögonen ska de dessutom se aptitliga ut. Med andra ord: De ska hålla hög kvalitet.

Därför har jag tillagat och jämfört kokta ägg och äggröra från burhöns, höns som går fritt inomhus och höns i ekologisk produktion (som går fritt även utomhus). Dessutom var jag nyfiken på om Guldgula ägg håller vad reklamen utlovar. 

Det är naturligtvis orättvist att ta med ägg från mina egna höns. Industriell produktion har självklart helt andra förutsättningar och kan aldrig konkurrera med småskalig husbehovsproduktion. Jag har ca 15 värpande höns som lever i en lagom stor flock, går fritt på mycket större yta och inte stressas av produktionskrav. Kort sagt: De har det så bra man kan ha det som höna.

Jag har ändå tagit med mina egna ägg i jämförelsen. De får representera hur ägg egentligen ska vara, hur de - med de bästa förutsättningar - kan vara. Referensram, helt enkelt. För jag är nyfiken på hur nära, eller långt ifrån, de olika industriella produktionsformerna kommer.

Det var, inte oväntat, lite svårt att fotografera, så ni får lita på min beskrivning - eller göra ett eget test. Glöm inte heller att olika bildskärmar återger färger på olika sätt.

Jag märkte äggen och kokte dem i samma gryta. Eftersom de var lite olika stora blev de mjukkokta i lite olika stadier. 

Döm om min förvåning när buräggen klarde sig bra när det gäller färgen! Inte lika gula som Guldgula ägg eller mina egna ägg - men inte långt ifrån. 

Guldgula ägg hade något annorlunda färgton än de övriga, lite rödare. Jag tror att de är avsedda att göra sig bra som kokta, halverade ägg. Resultat blev nämligen helt annorlunda när jag gjorde äggröra på dem.

Blekast av de kokta äggen var de från frigående höns inomhus. Och de ekologiska äggen såg faktiskt ut att ha ungefär samma färg.




Jag tog en extra bild för att jämföra färgen på kokta ägg för de vanligaste äggen i butikerna. Resultat var  något överraskande: Buräggen har tveklöst mest färg.




När jag gjorde äggröra fick jag däremot ett delvis annorlunda resultat. Varje ägg vispades med två teskedar vatten och stektes i rapsolja för att inte påverka färgen. Varken salt eller peppar för att inte påverka smaken.

De ekologiska äggen har klart bättre färg än de övriga när man gör äggröra. Förutom mina egna ägg - men de räknas faktiskt bara som referens. 

Sämst färg hade återigen ägg från frigående höns inomhus, och de släppte dessutom ifrån sig vätska. I färghänseende var de tätt följda av burägg.

Guldgula ägg var inte särsilt guldgula som äggröra. Lite rödare färgton, men långt ifrån guldgula.

De ägg som hade bra färg när de koktes var alltså inte de bästa till äggröra. Märkligt! 




Smaken på de olika äggen är oerhört mycket svårare att beskriva. Och oerhört subjektiv. Därför nöjer jag mig med följande kommentarer: Ekologiska ägg smakar bäst, nästan som mina egna ägg. Och ägg från frigående höns inomhus smakar minst. Tycker jag.

Ägg från frigående höns inomhus dominerar marknaden för färska ägg i svenska butiker. Jag tror det beror på att ordet frigående känns som en garant för att hönsen har det bra. Möjligen tror vi också att äggen blir bättre då.

Höns som går fritt inomhus har förvisso möjlighet till naturligt beteende. Men deras ägg håller inte måttet. Jag kan inte låta bli att fundera på vad det beror på...

Buräggsproducenterna är duktiga på att framhålla fördelar med sin produkt. På www.modernaägg.se finns sida upp och sida ner med detaljerad - och ganska övertygande - argumentation. Men så slåss de också för sin existens på en marknad där burägg just inte efterfrågas. 

Ett bra exempel är ett argument som jag missat att kommentera tidigare: Burägg är mer klimatsmarta än ägg från frigående höns eftersom det går åt mindre mängd foder. Stämmer säkert. Mindre yta - rör sig inte mycket - äter inte lika mycket. 

Det är bara det, att argumentet inte blir så starkt när man betänker att höns är ett synnerligen klimatsmart djur över huvud taget. Går liksom inte att jämföra med varken gris eller ko på samma dag. 

Det största problemet med vinklade argument är att man genast misstänker att de övriga argumenten kanske inte heller är trovärdiga. 

Bara ett exempel till: Med naturlig flockstorlek på 8 - 10 djur är hönsen mindre stressade och hackar inte på varandra. Enligt buräggsproducenterna. Det är bara det, att det finns de som håller höns frigående som också klarar att hantera problemet - och då går hönsen fritt och kan utöva sitt naturliga beteende. Det där med hur hönsen framlever sina liv är inte oviktigt för oss svenskar...

Färg, smak, miljö, klimat, djurhälsa. Allt är faktorer som kan vägas in i kvaliteten på ägg. Och vi värderar och prioriterar naturligtvis olika. 

Min slutsats blir att det inte räcker att hönsen går fritt så länge det bara är inomhus. Ska det vara kvalitet (färg och smak) på äggen så krävs det utevistelse också. Och då är det ekologiskt producerade ägg som gäller. Äggen från höns som bara går fritt inomhus var utan tvekan blekast, både kokta och som äggröra, i min jämförelse.

Ekologiska ägg kombinerar de goda aspekterna för såväl hönsen som för äggens kvalitet och dessutom för miljön. Ekologiska ägg i Sverige är i princip alltid KRAV-märkta, vilket innebär att höga krav ställs på både hönsens villkor och miljöhänsyn.


Nästa: Har du och jag råd att köpa ekologiska ägg? Har vi råd att låta bli?



fredag 10 januari 2014

Bäst ägg? Ur vilken aspekt?


Den som i första hand månar om miljön väljer ekologiska ägg, i synnerhet som de även är KRAV-godkända. 

KRAV framhåller att inga bekämpningsmedel och inga genmodifierade organismer används. Inte heller konstgödsel (för foderproduktionen), vilket anses bra för klimatet.

Inga bekämpningsmedel läcker till sjöar och grundvatten. Den biologiska mångfalden gynnas. Mer ogräs på åkern innebär fler insekter och fler insektsätande fåglar.

För hönsen innebär ekologisk produktion att de är garanterade att gå fritt, inte bara inomhus utan även utomhus, vilket främjar deras möjlighet till naturligt beteende.

Men den som sätter hönan främst väljer kanske annorlunda. I alla fall om man lyssnar på branschorganisationen Moderna ägg (som framför allt organiserar buräggsproducenter). De menar att frigående höns - ekologiska eller inte - mår sämst. 

I moderna burar trampar hönsen inte i sitt eget gödsel som de gör när de är frigående i stora flockar. Den allvarliga sidan av detta är spridningen av parasiter, främst spolmask.

Spolmask förekommer alltid, men förekomsten är klart större i stora djurgrupper. Det händer att mask kommer in i ägg. Äckligt, men helt ofarligt. Masken är nämligen både död och av fel sort för människor.

Moderna ägg ser den begränsade ytan som en fördel för hönsen. De menar att 8 - 10 höns är en mer naturlig flockstorlek som förhindrar stress, kannibalism och hackning. Ekologiska frigående höns får vara max 3 000 i gruppen, medan frigående höns inomhus kan vara upp till 10 000 i samma grupp.

Man får ha 16 höns i en bur. Både Svenska ägg och Moderna ägg uppger att grupperna består av 8 - 10 höns. Samtidigt har äggproducenter i Östergötland ansökt om att få ha 20 höns i samma bur. Ekonomiska fördelar brukar ha företräde i industriell produktion.

Det verkar dock råda enighet om produktionsformernas för- och nackdelar. Det verkar nämligen som att ingendera sidan attackeras av förespråkare för den motsatta åsikten. Var sida talar i första hand om fördelarna enligt sin ståndpunkt och undviker dess nackdelar.

Ekologiska producenter framhåller hönsens möjlighet till naturligt beteende: sprätta, picka och beta. Buräggsproducenterna framhåller hönsens bättre hälsa och mindre risk för stressat beteende.

Det innebär att vi konsumenter måste välja: Ekologiska ägg för miljön eller burägg för hönsens hälsa. Frigående höns med naturligt beteende men större risk för mask. Burhöns med naturlig flockstorlek men utan möjlighet till naturligt beteende. Det verkar inte gå att få allt i samma paket.

Ägg från frigående höns inomhus verkar vara det klart osmarta valet. Kravet på utomhusvistelse utesluter eko/KRAV-fördelarna för miljön, medan frigåendet förhindrar burhönsens bättre hälsa. Inga större vinster varken för miljö eller höns.

Så varför köpa ägg från frigående höns om de inte samtidigt är ekologiska?

Fast vi verkar tro att det räcker med frigång för att hönsen ska må bra. Det framkommer i en undersökning gjord av Moderna ägg, där 97 % tyckte att det är en viktig faktor för valet av ägg.

Försäljningsstatistiken stöder uppfattningen. Ungefär 60 % utgörs av ägg från frigående höns, men bara 10 % är ekologiska (Lantmannen 8/2010). Burägg, som alltså står för runt 40 %, tappar dessutom volym. Butikerna vill inte ta in burägg - vilket väl måste bero på att vi konsumenter inte efterfrågar dem. (En stor del av buräggen används förmodligen inom livsmedelsindustrin.)

Det finns naturligtvis fler aspekter, t.ex. klimatpåverkan (där buräggen verkar vinna debatten) och jag gör inte anspråk på en fullständig genomgång. Det skulle kräva betydligt mer av både studier och utrymme. 

Nu vet jag i alla fall vilka ägg jag väljer. Vet du?



Nästa: Äggen ska ju ätas också. Jag gör ett smak- och färgtest.


torsdag 9 januari 2014

Äggproduktion i Sverige

Att frigående höns inte sitter i bur - och vice versa - det förstår man ju. Men vad gäller för den ekologiska produktionen?

I Sverige finns fyra olika tillåtna produktionsmodeller för ägg. För samtliga finns tydliga regler för hur hönsen ska ha det, bl.a. i form av föreskrifter från Jordbruksverket och djurskyddslagstiftning. Följande är en sammanfattning från branschorganisationen Svenska äggs hemsida:


Burhöns

Höns får hållas i inredda burar. Den gamla sorten (utan t.ex. sittpinne) är förbjuden sedan ca 15 år. Dagens burar är inredda med sittpinne, värprede och ströbad. I varje bur får finnas max 16 hönor. Varje höna ska ha minst 750 kvadratcentimeter yta, vilket ungefär motsvarar ett A4-ark. Hönsen utfodras med vegetabiliskt foder som till största delen består av svensk fodersäd.  


Frigående höns inomhus

Hönsen går fritt i stallar med sittpinnar, värpreden och strö på golvet. Max 9 höns/kvadratmeter (motsvarar ca 1100 kvadratcentimeter/höna). Hönsen kan sprätta och bada i ströet inomhus. De utfodras med vegetabiliskt foder som till största delen består av svensk fodersäd.


Frigående höns utomhus

Hönsen går fritt i stallar med sittpinnar, värpreden och strö på golvet. Max 9 höns/kvadratmeter (motsvarar ca 1100 kvadratcentimeter/höna). Hönsen kan sprätta och bada i ströet inomhus. De har dessutom möjlighet att gå ut på en yta om minst 4 kvadratmeter/höna, där de kan "picka mask och beta gräs". 


Ekologisk produktion

Hönsen går fritt i stallar med sittpinnar, värpreden och strö på minst 1/3 av golvytan. Max 6 höns/kvadatmeter (motsvarar drygt 1600 kvadratcentimeter/höna). Max 3000 hönor i varje djuravdelning. Hönsen kan sprätta och bada i ströet inomhus. De har dessutom möjlighet att gå ut på en gräsbevuxen yta om minst 4 m2/höna där de kan "picka mask och beta gräs". 

Hönsen utfodras med ekologiskt foder och grovfoder (t.ex. rotfrukter och hö). Det finns särskilda krav för medicinering och karenstid efter medicinering, liksom för uppfödning av kycklingarna.

Begreppet ekologisk är inte liktydigt med Krav. I Sverige är dock all ekologisk produktion också Krav-godkänd, vilket innebär att konstgödsel och bekämpningsmedel inte får användas på gården.


Av upphovsrättsskäl kan jag tyvärr inte publicera bilder på de olika produktionsformernna. Gå gärna in på Svenska ägg för att se hur det ser ut.


Jag kan inte låta bli att jämföra med min egen hönshållning för husbehov, även om det naturligtvis är en helt annan sak än industriell produktion. Mina höns har ca 4600 kvadratcentimeter/höna inomhus, samt uppskattningsvis 10 kvadratmeter var utomhus. Fast i realiteten har de i princip obegränsad yta utomhus. De rymmer nämligen lite som de vill... 

Jag kan däremot inte säga att mina höns producerar vare sig ekologiska eller Krav-ägg. De får nämligen helt vanligt vete, majs och värpfoder som inte är ekologiskt odlat. Plus grönsaksavfall från köket, frukt- och trädgårdslandet. 



Nästa: Man kunde ju tro att ekologisk produktion betraktas som den odisputabelt bästa modellen. Men så är det faktiskt inte. Jag granskar argumenten.



Så här ser det ut för mina egna höns:


Ibland håller de sig i hönsgården...
...och ibland går de lite som de vill.








Alla höns sandbadar för att hålla sig rena


Fallfrukt är utmärkt hönsföda.














onsdag 8 januari 2014

Ägg är rena röran...

Igår gjorde jag en mindre inventering av vilka olika slags ägg det finns i butikerna. Ägghyllan är ofta lång och sortimentet gav upphov till fler frågor än svar.





Ganska många förpackningar innehåller ägg från höns som är frigående inomhus. Fast jag antar att just de här, trots sitt marknadsföringsnamn, även går bra att äta till frukost.



Ägg från höns som är frigående utomhus verkar samtliga vara ekologiska. Det är faktiskt ganska gott om ekologiska ägg! Jag antar att skillnaden mellan frigående utomhus och ekologiska är för liten för att det ska löna sig med annat än ekologiska. Skulle tro att det säljer bättre. 






Somliga verkar ha glömt att tala om ifall hönsen är frigående inomhus eller utomhus. Det är faktiskt lag på att produktionsformen ska anges. Fast det kanske står på etiketten, det kanske bara var jag som inte tittade så noga. Ur marknadsförings-synpunkt räcker det ju med frigående så känns det bra som konsument, eller hur?




Det finns ägg som marknadsförs på att de innehåller Omega-3. Gör inte alla ägg det? Enligt producenten beror det på att hönsfodret innehåller linfrö.






De guldgula äggen får sin starkare färg av att hönsfodret innehåller algmjöl. Hönsen går fritt inomhus, vilket förklarar att de behöver något i fodret för att ge gulare ägg. Höns som går ute och äter klorofyllgröna växter ger nämligen helt naturligt mycket gulare ägg. Det vet jag eftersom mina egna höns gör så.



Att gula ägg är läckert kan jag hålla med om, men bruna? Det är ju bara skalfärgen - hoppas jag, annars vill inte jag äta dem. Nej, det måste vara en marknadsföringsgrej!

Gårdsägg låter ju bra. Men vilka ägg kommer inte från en gård?



Ägg från sprätthöns verkar däremot inte finnas längre. Och det är nog bra. Alla höns sprätter nämligen om de har tillräckligt med utrymme. Och det ska svenska höns ha enligt lag - de gamla bursystem där hönsen hölls för trångt för att kunna sprätta är förbjudna sedan ungefär 15 år tillbaka. 

Men det finns fortfarande äggproduktion från burhöns i Sverige. Fast det syns inte i hyllorna, vilket får mig att undra: Vilka paket gömmer på ägg man inte vill göra reklam för? Det måste jag försöka ta reda på.



Och vad i hela friden är BRIS-ägg?

Jag förstod faktiskt inte det vid första anblicken. En del av mina elever förstod däremot att det handlade om sponsring, så uppenbarligen är det ett modernt fenomen som unga har lärt sig att uppfatta omedelbart.

BRIS-ägg är ett samarbete mellan Kronägg och Barnens Rätt i Samhället. För varje förpackning går 50 öre till BRIS.

Det jag tittade efter - hur äggen har producerats - stod däremot inte tydligt på förpackningen. Men det står på den lilla vita etiketten: frigående höns inomhus.


Nästa: Det finns fyra tillåtna sätt att producera ägg i Sverige. Jag reder ut vad som skiljer dem åt.


tisdag 7 januari 2014

Jag behöver veta mer!

För några dagar sedan sköts tre textilarbetare ihjäl i Phnom Penh, Kambodja. De demonstrerade för minimilöner på 160 dollar i månaden. Omkring en tusenlapp i svenska kronor. Verkligen inget orimligt krav.

Jag tänkte:
Om jag slutar handla billiga kläder, kan jag då bidra till bättre löner på fabrikerna i Kambodja?

Och insåg: Nej, så enkelt är det nog inte...

Men, något måste jag väl kunna göra? Det fungerade ju den gången jag var med och vägrade köpa varor från Sydafrika för att hjälpa till att få ett slut på apartheid.

Men det var en annan tid och en annan situation. Att sluta köpa kläder som är tillverkade i Asien är inget rimligt alternativ. Varken för mig eller för textilarbetarna.

Det är då jag inser att jag vet för lite om hur saker och ting hänger ihop i vår nya globala vardag. Om hur mina val påverkar andra människors arbetsvillkor. Om vilka kläder jag kan välja för att minska negativ miljöpåverkan.

Jag har ständigt dåligt samvete för att jag går förbi den ekologiska mjölken i butiken. Den är ju lite dyrare. Men om det är så mycket bättre för hälsa och miljö - då har jag ju egentligen inte råd att låta bli...

Det är 30 år sedan jag köpte margarin. Sen jag fick veta hur tillverkningen går till har jag istället köpt smör. Ren och naturlig råvara. För att jag vill äta mat som är bra, både för kropp och miljö. Så varför går jag förbi den ekologiska mjölken? Är det verkligen bara snålhet?

Nej, faktiskt inte. Men jag har inte tillräcklig kunskap och är därmed inte särskilt motiverad att betala mer. Och dessutom är jag inte övertygad om att den är bättre än den konventionella mjölken.

Men jag bryr ju faktiskt mig! 

Det är dags att ta reda på hur saker förhåller sig. Så jag inte behöver ha dåligt samvete för de val jag gör. Så jag kan välja att konsumera sådant som leder till bra utveckling på olika sätt. För miljön, för hälsan och för andra människors arbetsvillkor.

Så jag kan göra vettiga val.

Jag tror inte på att sluta konsumera. Men jag tror på möjligheten att påverka genom förändrad konsumtion.

Jag tror naturligtvis inte att jag ensam kan förändra. Men jag tror att många som gör vettiga val och efterfrågar juste tillverkning kan. Och då kan både du och jag göra skillnad.

Så välkommen att delta i min resa mot mer kunskap om hur man kan välja för att påverka! Välkommen att delta i ett samtal om saker som behöver undersökas!


Nästa: Jag börjar med att undersöka ägg. Vad är det egentligen för skillnad på frigående, ekologiska och sprätthöns?